MissBrilliott

Jag måste erkänna att jag är avundsjuk. Människan är avundsjuk av sig. Just idag är jag avundsjuk på folket i Harry Potter världen. De har ju alla sin framtid utstakad. Och då menar jag inte bara att de har som sin livsuppgift att ta död på det onda i världen. Voldemort med andra ord. Bara det är ju beundransvärt i sig. Att de vet vad de ska göra här på jorden. Om inte för resten av livet så för en tid. Och även om de inte vet exakt hur de ska göra det. Så löser det sig alltid på något sätt. De har ju liksom Dumbledore som någon slags jävla gud den allsmäktige som vare sig han är död eller ej, vägleder dem. Och mer eller mindre talar om för dem vad de måste göra här i livet (ta död på Voldemort), de har liksom inget val. De är alla utvalda.

Jag menar också att även om de inte hade haft lust att skicka Voldemort dit pepparn växer. Så vet de i alla fall vilken nisch de ska verka inom. Visst, det finns massa lika glassiga som slitiga yrken att välja på även i trollkarlsvärden. Men de vet i alla fall att de ska hålla på med något inom magins gränser. De behöver inte välja mellan att jobba på ica, uppfinna ny färger, måla hus, bygga stolar, rensa avlopp, sitta och tjafsa i EU, importera olja. Utan att ha någon anknytning till magin och det känns som att det blir lättare att välja, när man liksom redan vet en del av sin bana. Att det måste ha något med magi att göra! Och det stör mig! För jag vet verkligen inte vad jag ska ägna mig åt. För jag ändrar mig hela tiden! Och det känns som att det varit enklare i J.K Rowlings värld!