Tummana ur...
Regnig dag och näsblod
Och i morgon ska jag jobba en och en halv timme på Bode, ordinarie personal skulle på något möte. Sen till mormor och umgås lite med henne. Sen måste jag boka klipptid och fixa ett nytt pass. Sen ska jag nog bara ta det lugnt, fundera på lite julklappar och så.
JAAAAAA, Snö, Sne, Snow Schnee
Snö, check! Det tackar vi för, nu ska den bara ligga kvar också! Beklagar att bilden är lite halvtaskig, men, man ser ju att det är vitt i alla fall;)
Nu närmar sig resan med stormsteg, det känns lite läskigt. I morgon har jag ett par samtal att ring, julklappsönskningar som ska försöka listas ut/lösas, boka klipptid och tid att fixa brynen, nytt pass och så måste jag köpa en mössa..Och fika med tjejerna, baka pepparkakor med mamma och mormor, prata med mormors arbetsterapeut, städa klart mitt rum och en hel radda andra saker..HUR SKA JAG HINNA?!
Lördagslektyr
Läser Martina Haags bok fånge i hundpalatset. Älskar Martinas böcker, hon kan verkligen konsten att få små men ack så jobbiga vardagsbekymmer att bli superroliga! Jag skrattar så jag gråter när jag läser vissa grejer!
Hennes tajming är klockren och inlevelsefaktorn är hög, det känns verkligen som man står där i källaren bland flyttlådor och drivor av saker och plötsligt känner sig iaktagen. Full pott för denna boken som jag varmt rekommenderar till alla som vill ha en skitrolig stund!
Grus i ögonen
Varför är det alltid så att om man ligger och sover och någon ringer och väcker en och frågar, väckte jag dig?! Varför svarar man alltid näheedå jag var vaken, fast man stensov som en björn under djupsömnen av sitt idé?! Det är väl inte så svårt att säga, ja det gjorde du faktiskt. För att man säger så behöver man ju inte vara otrevlig. Jag menar inte att man ska säga, ja det gjorde du faktiskt och slänga på luren. Men man kan ju svara, ja det gjorde du men det gör inget för nu är jag vaken! Och så kan man ju prata ändå:) Men när i stället sätter man igång och blåljuger om allt man redan har hunnit med att göra under dagen och pratar vitt och brett om hur driftig man varit och minsann både städat, putsat fönster, gått iväg med återvinningen och tränat! Men egentligen så kunde man ju mycket hellre sagt sanningen. För visst personen kanske får lite skuldkänslor för att de väckt en. Men ändå. alla ljuger ju om det, och alla vet att alla alltid ljuger om det. Därför tror man ju väldigt sällan på en person som säger att man inte väckte dem. För sånt hörs ju oftast. Men om nu alla vet att alla alltid ljuger om det. Varför envisas alla då med att fortsätta ljuga?
Kalla fötter och snölängtan
Idag har jag funderat mycket på resan. Är jag tokig som gör detta? Ja, det kanske jag är. Och det kommer nog bli sjukt läskigt i början och jag kommer säkert ha hemlängtan och längta efter folk härhemma och mitt "vanliga" liv. Men om man ställer det mot glädjen av att äntligen få göra det enda på jorden som får mig riktigt lycklig. Så är det värt det Flera gånger om. Tror jag. Gaah jag blir galen, jag gillar inte att vara nervös! Men samtidigt är det ju bra att vara nervös, bara det inte går överstyr. Det är bra att vara nervös:) Jag tror det kommer bli grymt:)
Kattinfernot
Nu börjar resfebern sätta in här. Jag går runt och är skitstressad hela tiden. Känns som det är hur mycket som helst som ska göras innan jag åker. Julklappar, folk som ska träffas, folk som ska firas, kläder som ska packas, köpas, sorteras, tvättas, rum som ska storstädas, räkningar som ska betalas, bankpapper som ska fixas, trädgårdar som ska rensas. Puuh, men det är ju härligt också, men lite hetsigt också.
Anhörigmys
Träning
Nu har jag tränat lite, tog det lite lugnt på grund av att jag kännt av en förkylning idag och igår och inte riktigt heller visste hur kroppen svarade på astmamedicinen. Men det fungerade bra och det blev en stund på Cross Trainern följt av lite situps. I morgon ska jag försöka hinna med två korta Cross Trainerpass och på torsdag ett löppass och ett simpass. Måste verkligen komma igång ordentligt med träningen inför skidsäsongen nu, har legat på latsidan alldeles för länge! Förfärligt men sant!
Idag har jag fått massa viktiga saker gjorda inför resan. Jag har tyvärr blivit tvungen avv avsluta min prenumeration på fantastiska Vecko Revyn:( Blir för dyrt på min skidlärarlön, dessutom krångligt att skicka ner till österrike. Men usch vad hemskt det kändes!! Sen ringde jag mitt förra jobb och kollade några saker och sen gick jag en liten runda, åkte och hämtade några saker på landet, la på brev, hämtade hm-paket och var hos mormor. En rätt härlig dag:)
Imorgon är det anhörigträff på mormors ålderdomshem och vi ska dit och äta och mysa lite:)
På mitt nattduksbord just nu
Martina är en brilliant konstnär när det gäller vardagskomik. Vardagskomik tycker jag är ett väldigt härligt ämne, jag menar, alla har en vardag. Den kanske ser olika ut för olika personer. Men alla har någon form av vardag. Och mitt i allt det, så är det bra att ibland kunna se det komiska i situationer och samtidigt får ett gott skratt. Jag tycker lite synd om folk som inte kan skratta åt sig själva och sin vardag nån gång ibland. Det är väldigt befriande. Man får lite nya perspektiv och jag tror att om man inte kan skratta åt sig själv, så blir det oftast som så att man ses som lite "fin i kanten" och lite "förmer" än alla andra. Och det är ju ingen rolig stämpel.Och alla vet ju att det inte finns något så otroligt som en perfekt människa med ett perfekt liv. Därför är det så störande med folk som går runt och tror att det är precis det de är. För alla vet ju att det inte stämmer. Alla har sin skit! Skratt släpper på spänningarna mellan främmande människor och bidrar till gemenskap och gruppkänsla och det är ju det vi vill uppnå i vår lite till mans komiska och samtidigt skitjobbiga (ibland) vardag!
Att klippa sina tånaglar för korta och andra I-landsproblem
Alltså, varje gång jag klipper mina tånaglar så lyckas jag alltid klippa mindst tre stycken på tok för korta så det börja blöda och orsakar smärta i mindst en vecka framåt. Det är inte skönt alls! Man kan ju knappt gå i några skor, för så stöter man i dem och då gör det ont som fan. Plus att det rent allmänt är grymt störande! Man kan ju undra varför man aldrig lär sig. Inte jag i alla fall.
Ett annat riktigt störande I-landsporblem är när larmet på bilen går ingång när det regnar eller haglar. Ibland har man tur så detta händer när man är i närheten av bilen. Om inte? Hej hej startkablar, batteriet stendött på nolltid! Detta händer också alltid när man har lite extra bråttom till jobbet eller liknande.
Och varför delger jag er dessa utsökta smakprov på hur små bagateller i våra I-länder i brist på riktiga problem kan te sig enorma?! Jo därför att jag vet att livet ofta är mycket svårare än i ovanstående två situationer. Det finns dock gott om människor på jorden som inte är lika medvetna om detta. Och ja, vad ska man säga. Det är deras förlust. Men ni måste erkänna att det är ganska roligt att skratta åt deras små problem! En berättelse såsom "min-eltandborste-måste-laddas-mindst-var-tredje-dag-och-det-gör-mig-galen" kan verkligen när livet känns lite tungt och visset ge en ett gott skratt! Och även om ett gott skratt inte bevisligen förlänger livet, så ger det om inte annat lite ökade krafter att ta itu med livets "riktiga" problem!
Nej nu få det vara nog!!
För det kan väl aldrig vara så att det är jag som är oorganiserad just nu?! Nääee;)
Vardagskomik
Klockren kille alltså!
http://www.youtube.com/watch?v=OYHId3DyO9M
Up in the air
Efter en seg och oändligt lång dag på jobbet ska jag nu kolla lite på filmen "Up in the air"
Har inte hört speciellt mycket om den men hoppas att den är bra. George Clooney brukar ju inte göra en besviken;)
Parlamentet- David Batra
Ja, vad ska man säga. Uttalandet talar för sig själv. Det är ju sant. När man går in frivilligt som ett parti som fokuserar så mycket på integrationsfrågor som Sverigedemokraterna gör i en demokrati som Sverige. Så är det inte direkt oväntat att man möts av tvivel och upprörda röster. Speciellt med vår jords historia, jag syftar här på andra världskriget. Att man sedan under ett traditionsenligt kyrkbesök under riksmötets öppnande möts av en präst som talar om ett av kristendomens starkaste budskap. Det är inte heller speciellt oväntat.
Vad som dock är oväntat, är att vuxna människor, i ett land som Sverige reser sig upp under en del av riksmötets öppnande och går ut. Det är dock oväntat. Hur moget är det på en skala? Hur mycket förtroende för dessa politiker får partiets väljare? Att de inte klarar av en av sveriges grundlagar?! Att de inte klarar av yttrandefrihetsgrundlagen?!
Jag säger inte att man måste hålla med. För det är ju precis det som yttrandefrihetsgrundlagen handlar om. Människans rätt att fritt tycka och tänka och yttra sina åsikter i tal och skrift. Men att resa sig upp och lämna en lokal när en person talar enligt just yttrandefrihetsgrundlagen. Det är inte att respektera andras åsikter. Det tycker jag visar att ett parti som just kommit in i Sveriges riksdag. Inte visar respekt för landets konstitutioner. Och det är fel! Man ska som en vuxen människa kunna lyssna på andras åsikter och respektera dessa. Inte avbryta på något sätt. Vill man sedan yttra sig om hurvida man håller med, eller INTE gör det. Så är det fritt fram!
Jobbedag
Ska upp och städa köket i morgon på morgonen och ringa vårdcentralen om min eventuella astma/problem med luftrören. Så jag kan komma igång med löpningen igen:)
Avundsjuka är konsten att räkna andras glädjeämnen i stället för sina egna
Jag måste erkänna att jag är avundsjuk. Människan är avundsjuk av sig. Just idag är jag avundsjuk på folket i Harry Potter världen. De har ju alla sin framtid utstakad. Och då menar jag inte bara att de har som sin livsuppgift att ta död på det onda i världen. Voldemort med andra ord. Bara det är ju beundransvärt i sig. Att de vet vad de ska göra här på jorden. Om inte för resten av livet så för en tid. Och även om de inte vet exakt hur de ska göra det. Så löser det sig alltid på något sätt. De har ju liksom Dumbledore som någon slags jävla gud den allsmäktige som vare sig han är död eller ej, vägleder dem. Och mer eller mindre talar om för dem vad de måste göra här i livet (ta död på Voldemort), de har liksom inget val. De är alla utvalda.
Jag menar också att även om de inte hade haft lust att skicka Voldemort dit pepparn växer. Så vet de i alla fall vilken nisch de ska verka inom. Visst, det finns massa lika glassiga som slitiga yrken att välja på även i trollkarlsvärden. Men de vet i alla fall att de ska hålla på med något inom magins gränser. De behöver inte välja mellan att jobba på ica, uppfinna ny färger, måla hus, bygga stolar, rensa avlopp, sitta och tjafsa i EU, importera olja. Utan att ha någon anknytning till magin och det känns som att det blir lättare att välja, när man liksom redan vet en del av sin bana. Att det måste ha något med magi att göra! Och det stör mig! För jag vet verkligen inte vad jag ska ägna mig åt. För jag ändrar mig hela tiden! Och det känns som att det varit enklare i J.K Rowlings värld!
Dagens text
Om man äter fårost. Då är det ju mjölk från ett får som man gjort ost på. Och getost kommer ju från getmjölk, det hör man ju. Men jag blir lite nervös när jag läser på mozzarellapaketet. Den är gjord på buffel. Buffel är ju liksom en farbror-ko. Vad är det egentligen som man mjölkar och gör ost av på buffeln?
Visst kan vi alla känna igen oss i detta. När man ligger i sängen och precis ska till att somna. Då kommer det ofta upp något konstigt, helvirrigt eller bara lite smått galet i ens huvud. Frågor som är totalt ointressanta i verkliga livet, som inte har något som helst faktamässigt värde i er vardag. Ändå kan vi inte sluta tänka på det. För visst är det också intressant, likaväl som det är onödigt.
Nu ska jag äta snabbmakaroner. Och förresten när vi ändå är inne på snabbmakaroner och onödig kunskap och konstiga frågor. Varför går det snabbare att koka snabbmakaroner än vanliga makaroner. Och varför gör man inte vanlig pasta som går att koka lika snabbt. Då hade man ju sparat tid och så!
Tjejfika
Bild på mina hastigt ihopslängda Hallonmuffins:)Storlek 37
Nu har jag läsa klart boken "storlek 37", det är verkligen en riktig chick-litt bok men på samma gång ett väldigt viktigt statement. Alla kan nog känna igen sig i familjens krav och tankar om en, om än inte på ett lika extremt sätt som för Laura i boken. Ibland är folks tankar och fördomar om en precis vad man behöver för att inse att man kanske ska göra någon förändring, stor eller liten i sitt liv för att frigöra sig. Sensmoralen är alltså enligt mig att det spelar ingen roll vad folk säger eller tänker om dig, är du nöjd själv så spelar det ingen som helst roll. Man lever sitt liv för sin egen skull och inte för någon annans!! Och ibland måste man frigöra sig från familjens krav och sina gamla vanliga hjulspår. Jag rekommenderar absolut boken till andra. Den är lika underhållande som den är viktig!
Våga drömma, och våga leva dina drömmar, för din egen skull!!
