MissBrilliott

Idag är jag trött på saker och ting. Jag har på grund av en lärares kommentarer befunnit mig i ett konstigt parallelt universum hela dagen (även om det finns en lärare på skolan som anser att jag befinner mig i ett sådant hela tiden). Det handlar inte om att jag inte kan ta kritik, för det kan jag. Ibland. Men när man inte får någon konstruktiv kritik utan bara, nej det är inte värt ett högre betyg än så. Då blir jag lite irriterad. Då tycker jag att jag har rätt till att veta varför det inte är värt ett högre betyg. Annars vet jag ju inte vad jag ska göra annorlunda nästa gång. Och nej, att texten var för personlig duger inte som argument om en fyra sidor lång uppsats. Nope. Nein. Nej.