Söndag
Söndagar, hm en lång dag som endast går åt till att fasa över allt som måste göras i veckan som kommer. Ingenting nyttigt blir gjort, inte ofta i alla fall. Man går bara här och tycker lite allmänt synd om sig själv för att man har det superstressigt framöver. Imorgon till exempel har jag rättskunskapsprov, tror ni att jag har pluggat till det? Inte nämnvärt. Läst boken en gång. Får ta några timmar nu ikväll och titta över det. På onsdag har vi ett fasansfullt Svenskaprov. Jag vet inte exat hur många, men väldigt många hundra sidor antologi. Inte roligt, speciellt inte när man får reda på hur pass mycket provet verkligen kommer att innehålla en vecka innan provdatum. Känns sådär måste jag erkänna.
Sen på torsag repeterar vi adventskonsert igen, med alla små barn. Tror till och med att jag ska offra mig och frivilligt spela nu tändas tusen juleljus i kyrkan med småbarnen. Det är min sista adventskonsert och även om jag ogärna vill erkänna det. Så är det faktiskt lite sorgligt. När man är där protesterar man högljutt mot all form av framförande av låtar som inte inger en viss(inbillar vi oss) respekt för vårt kunnande jämfört med de yngre elevernas och mot allt vad julpynt på instrumenten heter. Men om vi ska vara ärliga och det har någon stackare förjäves försökt pränta in i mitt huvud att man ska vara. Så tycker vi att det är minst lika roligt som barnen. Adventskonsert är alltid adventskonsert hur cool man än vill verka utåt. Så när adventskonserten kommer, är det jag och förmodligen många med mig som tar sådär tre meter julgransglitter och virar runt snäckan och spelar med mini-orkestern när de traditionsenligt framför nu tändas tusen juleljus.
Sen på torsag repeterar vi adventskonsert igen, med alla små barn. Tror till och med att jag ska offra mig och frivilligt spela nu tändas tusen juleljus i kyrkan med småbarnen. Det är min sista adventskonsert och även om jag ogärna vill erkänna det. Så är det faktiskt lite sorgligt. När man är där protesterar man högljutt mot all form av framförande av låtar som inte inger en viss(inbillar vi oss) respekt för vårt kunnande jämfört med de yngre elevernas och mot allt vad julpynt på instrumenten heter. Men om vi ska vara ärliga och det har någon stackare förjäves försökt pränta in i mitt huvud att man ska vara. Så tycker vi att det är minst lika roligt som barnen. Adventskonsert är alltid adventskonsert hur cool man än vill verka utåt. Så när adventskonserten kommer, är det jag och förmodligen många med mig som tar sådär tre meter julgransglitter och virar runt snäckan och spelar med mini-orkestern när de traditionsenligt framför nu tändas tusen juleljus.
Kommentarer
Trackback
